Funderar du som många på vad det betyder att ditt barn blandar mellan språken han/hon pratar? Hör du kommentarer som ”Han blandar ju ihop allting. Stackarn är klart förvirrad.” ”Bättre att hålla sej till ett språk så hon iallafall lär sej ett språk helt.”

Varför blandar barn och ungdommar fast att vi vet att de faktiskt kan båda eller fler språken bra? Kan det ligga något bakom detta?

Fenomenet med att blanda kallas kodväxling. Vad är då kodväxling?

Låt oss först titta på och definiera fenomenet; kodväxling är när en flerspråkig person växlar mellan två eller fler språk i konversation med en annan person som behärskar samma språk. Det är alltid ett medvetet val.

För att förstå kodväxling och varför det inträffar måste vi försöka tänka som en flerspråkig person. Som med många andra sk problem inom den flerspråkiga världen så ser det ut som om ”problemet” med kodväxling är något som är skapat av personer som lever i en enspråkig miljö. Detta kallas ‘dubbel monolingvistisk form’ (Normann Jørgensen & Holmen 1997)

I dagens läge ser många enspråkiga personer (vilka för övrigt är i minoritet i världen) på flerspråkighet som en uppsättning av två olika språk, och att språken bör vara uppdelade och definierade. Bör vi istället se på den flerspråkigas olika språk som en enhet – en resurs från vilken personen kan plocka fram och använda det som är bäst för en speciell situation eller passar bäst i en speciell konversation?

Kodväxling är en resurs använd av personer som kan använda den. Det är ett medvetet val som kan understryka, inkludera eller utesluta andra, visa tillhörighet och nyansera det som är kommunicerat.

Varför kodväxlar man?

En flerspråkig person har, självklart, ett bredare spektrum i sin kommunikation med en person som behärskar samma språk. Att inte använda denna fördel och dubbel resurs i sin kommunikation vore lika onaturligt som för att inte använda gester eller ansiktsuttryck för att understryka eller få fram en andemening i sin kommunikation med en annan person. Det talade ordet är bara en liten del av vår kommunikation med andra. Genom kodväxling kan den flerspråkiga personen vidga sitt kommunikativa spektrum och använda vad som passar bäst och överför meddelandet bäst till personen han eller hon pratar med.

Dessa är några svar som ungdommar givit på frågan varför de kodväxlar:

”Vanessa säger att hon använder språken för vanans skull, men även för att hon
upplever att det inte finns tillräckligt med synonymer på det ena språket och känner hon att det ä rpraktiskt att låna ord från det ena språket för att göra sig förstådd.” (Youssef  & Gabro 2007)

En härlig sak är att kodväxling kan bygga broar! Bygga broar mellan inte bara två språk utan också mellan två identiteter och två kulturer. Kodväxling, i de instanser då språk är bron, gör det möjligt att identifiera och sammansmälta två eller fler kulturer till en.

“Om du kan dina språk ordentligt så behöver du inte blanda dem.”

Men måste verkligen ’blanda’ betyda att ’blanda ihop’? Kom ihåg att kodväxling bara händer i en konversation mellan två personer som båda behärskar samma språk. Genom att kunna plocka från två eller fler uppsättningar av ord, känslor, kulturer och traditioner så har den flerspråkiga personen ett djupare och mer komplett språk. Vilka är då vi att försöka stöpa honom i samma form som en enspråkig person med ett mindre spektrum? Vad skulle möjligen kunna bli fördelarna av detta?

Också, i motsatts till vad många kanske tror när de ser på kodväxling så har det upptäckts att bara personer som pratar de inblandade språken på en hög nivå kan behärska kodväxling. Under ett av mina språkläger i Sverige träffade jag en ung kvinna, vi kan kalla henne Sanna, som bevisade denna teori. Sanna hade växt upp utanför Sverige men med svenska föräldrar. Hon flyttade runt mycket som barn och idag känner hon att hon inte tillfullo behärskar något av de fyra språk hon talar. När vi diskuterar kodväxling berättar Sanna att detta är något hon inte kan. Hennes språk interagerar inte med varandra på ett sätt så att hon kan använda en fras eller ord från ett språk i ett annat. Hon måste stanna upp, tänka och översätta där en person som behärskar sina språk på en hög nivå skulle kunna kodväxla och fortsätta.
En annan verkligen intressant faktor när det gäller kodväxling är dess grammatik ramar
Det är lätt att tro att kodväxling skulle vara totallt ogrammatiskt och falla utanför  ramarna, regler och  struktur.   

Men så är inte fallet! Enligt Lederberg och  Morales (Code switching by bilinguals: Evidence against a third grammar, 1995) så följer uttalanden reglerna för grammatiken inom de två (eller fler) språken.  Redan som väldigt unga barn kan du se/höra detta.

Kodväxling, som vi sett kräver hög kunskapsnivå i språken, är en sann resurs och en otrolig fördel i kommunikation mellan två eller fler personer som behärskar samma språk. Fenomenet är också en ovärderlig hjälp för att skapa broar i en flerkulturell identitet. När använd på ett positivt sätt kodväxling kan tillföra djup, värde och förståelse till en konversation. Kodväxlingen kan också skapa en djupare mer komplex kommunikation där båda (eller fler) uppsättningar av språk är använda som resurser och tillgångar.

Så till slut, kodväxling är inte att blanda ihop men att blanda. Det är ett utmärkt och kreativt sätt att kommunicera mellan två personer med full förståelse för språken, kulturerna och traditionerna som är involverade. 

Så nästa gång någon påpekar att ditt barn blandar sina språk kan du ju stolt svara: ”Åh! Du menar att han kodväxlar! Detta påvisar hög färdigthet i hans språk! Nya forskningar visar att bara person som behärskar ett språk på hög nivå kan kodväxla.” och passa på att knycka på nacken också ;-)

Michelle Cadeau
Feb 2008

 

 

Hur gör jag för att undvika att mitt barn skall börja svara mej på majoritetsspråket istället för på svenska?



Kommunikationen ett rent behov!

Många av oss känner barn som trots att de har en, eller i vissa fall t.o.m. till och med två, svenska föräldrar inte pratar svenska. De har valt att svara sin svenska förälder på landets språk fast att mamman eller pappan pratar svenska med barnet. Varför händer detta? Hur kan se till att det inte händer med mitt barn? Detta är vad vi tar upp i denna artikeln.

Först tittar vi på lite språkinlarningsfakta. Vi pratar om ett barns initiella språkinlärning (inte att förväxla med en vuxens sätt att lära sej ett språk). Vi diskuterar i denna artikeln barn som just börjar prata inte barn som redan pratar.

Ett barn som föds kan ju, som vi alla vet, lära sej vilket språk som helst – och ja! vilka språk som helst ” Det finns ingen gräns för hur många språk ett barn kan lära sig. Ett barn lär sig precis så många språk som barnet behöver. ” (www.oph.fi)

Ett barn lär sej alltså det eller de språk det behöver. Språk är kommunikation och ur behovet att kommunicera uppstår språket. Har ett barn behovet att kommunicera på flera språk så lär sej barnet flera språk.


Kan barnet verkligen välja?

Om du frågar en 18 månders baby vilket eller vilka språk han pratar så kommer du snabbt att se att de flesta barnen i den åldern inte har en aning om vilka språk de pratar. I den åldern har de inte ens förstått att de pratar olika språk. Så, hur kan de då välja bort ett språk? Hur kan ett 20 månders barn tänka ”jag vill inte prata svenska!” Så klart kan inte barnet göra det! Så hur kommer det sej då att han omedvetet ”väljer bort” svenskan fast Mamma (eller Pappa pratar svenska)

Valet är mer Mammans eller Pappans (eller skrämande nog i vissa fall bådas) val. När ett barn börjar krypa så vet du att det inte är långt kvar till barnet lär sej gå. När du som förälder ser tecken på att ditt barn börjar bli redo att ta steget från att krypa till att bemästra gåendet så uppmuntrar du honom eller henne, förenklar för barnet att träna, kanske flyttar ett bord lite längre bort från soffan så att barnet tryggt kan ta de två stegen mellan soffan och bordet.

När barnet börjar säga sina första ord så ar vi likadana. Vi uppmuntrar, upprepar, pekar & berättar. Om barnets första ord är på engelska eller svenska spelar ju egentligen ingen roll. Du vet att nu har barnet börjat prata och du vet att nu kommer båda språken att komma. Lika säkert som du vet att efter krypandet kommer gåendet. För det ar naturligt. På samma sätt kan du förvänta dej att ditt barn kommer att börja prata de språk som finns i er familj. Det kan vara två eller flera. För det är natuligt.

På vilket sätt är det lika naturligt för ett barn att lära sej gå som det är att vara flerspråkig. Jo, för barnet själv kan inte göra det valet! För barnet är det lika naturligt. Det finns ingen begränsning på hur många språk ett barn kan lära sej. Vad är det då som gör att det inbland inte blir så att de lär sej mer än ett?


Flerspråkigheten vs. enspråkigheten.

Faktum är att de flesta människor i världen är naturligt två- eller fler-språkiga redan från barnsben. Detta betyder att vi som kommer från, eller lever i, i enspråkig miljö är i minoritet och att majoriteten av människorna i världen lyckas med det vi ser som ett potentiellt problem.

Det är våra enspråkigt konditionerade hjärnor som sätter gränserna för barnens flerspråkighet. Barnets omgivning sätter gränser för deras flerspråkighet. Enspråkighet är en norm i många länder och flerspråkigheten tros i dess länder, vara något som skulle kunna skapa problem för barnet, svårigheten for barnet. Det okända föder fördommar.

Det är alltså omgivningen och dess förväntningar, eller brist på förväntningar och brist på kunskap om att barnet är kapabelt att ta till sej alla språken som finns i familjen.

I flerspråkiga omgivningar, där barn från födseln lär sej många språk i familjen & landet är det inga problem för barnen att lära sej de språk som behövs, och förväntas, av dem. Varför skulle det då vara problem för våra barn?

Om vi som föräldrar ger barnet de rätta redskapen och om vi ställer ”krav” på våra barn (och oss själva!) samt låter flerspråkigheten bli en naturlig del av familjen, barnens dagliga liv & dess uppväxt så skapar vi en omgivning som förväntar sej flersråkighet och då kommer barnen snabbt att känna det och deras flerspråkighet blir naturlig. Lika naturlig som att de lärde sej gå, att de lär sej läsa osv...

Gunilla Ladberg säger i sina råd till föräldrar nmed flerspråkiga barn: ”Du talar ditt språk, men barnet svarar dig på majoritetsspråket. Beror INTE på att barnet inte skulle klara att tala två språk, utan (vanligen) på att omgivningen omedvetet förväntar sig enspråkighet av barnet. Barn lär sig mycket tidigt vad som förväntas av dem!”


Hur kan vi då ge dessa redskap och skapa denna omgivning?

Det ordet som är viktigast i detta samanhanget är ”naturlig.” Med insikten att flerspråkighet är normal och naturlig så lättar pressen på oss som den som skall ge vårt barn ett extra språk – svenskan.

Var naturlig i din kommunikation med ditt barn. Prata svenska. Se inte komplikationer i flerspråkigheten utan se mojligheterna.

När/om barnet svarar dej på majoritetsspråket?
Kom i håg att ditt barn är kapabelt att lära sej flera språk! Kom ihåg att det är naturligt med flerspråkighet. Gör ingen stor sak av det men ställ ”krav” och upprätthåll förväntningarna på ditt barn. Och var noga med att ge redskapen som barnet behöver.

Vad betyder detta i praktiken?
Om barnet använder majoritetsspråkets ord. Ge dem redskapen genom att ge dem de svenska orden. Kanske är det så enkelt att barnet inte vet det svenska ordet. Repetera, be barnet ordet pa svenska, uppmuntra.

När barnet är i åldern då han eller hon börjar använda sina första ord och kanske säger ”birdie” till en fågel som sitter utanför fönstret. Säg ”ja titta en fågel! Kan du säga fågel? Fågel” Ditt barn kommer automatiskt att repetera det du säger,det är ju så de lär sej ett språk.

När barnet blir lite äldre och nu själv pratar mer och kommer till dej och säger: ”want water” så kan du helt naturligt, utan att göra en affär av det säga: ”Vill du ha vatten? Kan du säga vatten?” Eller kanske ”Vad heter det på svenska?”


Var en vanlig förälder.

Kräv av ditt barn vad du vet han eller hon är kapabel av! För ett barn är det naturligt att testa. För barnet är det naturligt att prata majoritetsspråket och det är en naturlig fas att han eller hon provar att använda det med dej. Det är därför vi i början sa att valet är ditt! Här gör du valet, som i så många andra situationer, – för ditt barn!

Du kan göra som du gör i många andra föräldrasituation och vara den som bestämmer vad som är bäst och den som utmanar barnet till dess fulla potential. Det är bara en kort tid som du behöver brottas med detta. När du väl etablerat att svenskan skall vara ert sätt att kommunicera så kommer barnet att acceptera det. Och du har då skapat behovet som gör att språket kommer att utvecklas!


Det kan bli så att du kommer att känna dej ganska tjatig när du fyller i de svenska orden och repeterar. Men hur många saker i våra barns liv känner vi oss inte tjatiga i (ta av dej skorna! Håll for munnen när du hostar. Säg tack! ) men det stoppar ju inte vårt ”tjat.” Varför skulle det göra det när det gäller våra barns språk? Speciellt som det är en av de absolut vikitgaste sakerna i livet. En av de absolut finaste gåvor du kan ge ditt barn. Och detta bara genom att vara dej själv. Genom att prata ditt eget språk.

Vi diskuterar här barn som just börjar prata, just börjar exprimentera med språket och som för första gången kommunicerar med ord. Vilket steg i livet!

Genom att på ett naturlig sätt förvänta svenskan från ditt barn kommer du aldrig att komma i situationen då ditt barn svarar dej pa majoritetsspråket utan ni kommer tillsammans att prata svenska.

Om ditt barn en dag vägrar att fortsätta den kommunikationen och kommer hem och säger ”Mamma, jag vill inte prata svenska mer” då ligger det något annat bakom och då måste man försöka hitta den bakomliggande anledningen till detta val. När barnet är så gammalt att det medvetet kan välja bort ett språk pratar vi om andra saker.

Att få ditt barn flerspråkigt ar dock inget som kommer bara genom att man pratar svenska med barnet. Det kravs ett otroligt engagemang, ett ständigt sökande efter sätt att utöka deras ordförråd.
(Tips på sätt att använda för att utveckla ditt barns minoritetsspråks ordförråd hittar du i artikeln ”Den språkliga basen – roten till allt gott!” )

Som foräldrar gör vi detta i allt annat som gäller våra barns välbefinnande och saker som vi tycker är viktiga för våra barn så att vi gör det i språkliga sammanhang är inget konstigt.

Tänk vilken gåva du ger till ditt barn ... & tänk hur glad Mormor kommer att bli!

Michelle Cadeau 1 oktober 2006
michelle@svenskamammor.com



Termer:
Majoritetsspråk – det språk som talas av majoriteten av landets befolkning (t.ex. svenska i Sverige)
Minoritetsspråk – det språk som talas i familjen men inte i övriga landet (t.ex. en svenskan i en familj med en svensk mamma i Turkiet)

Länkar
Om flerspråkiga länder.
Klicka och se hur stor del av jordens befolkning som är naturligt flerspårkig.

 

 

Den språkliga basen – roten till allt gott!
Del 3 i artikelserien "Flerspråkighet - den oersättliga gåvan"

I del 2 av denna artikelserien diskuterade vi hur ett barn tillägnar sej ett språk. Vi kom fram till att en av de viktigaste komponenterna i barnets spåkutveckling är den språkliga basen.

Vad är då den språkliga basen?

Den innehåller tre av ett språks fem grund komponenter. Dessa är: uttal, grammatik och automatiserat språk. (se del 2 i artikelserien för djupare diskussion av den språkligabasen)

Eftersom nu den språkliga basen är en så viktig del i vårt arbete med våra flerspråkiga barn så kommer frågan ”hur kan vi hjälpa våra barn att naturligt bygga en stark sådan bas”. I denna delen av artikelserien kommer ge lite tips och råd som kan stimulera detta.

Ett barn som bara har ett språk i sin omgiving har ju inga svårigheter att ta till sej ett språk eller dess bas. Som vi diskuterade i del 1 av denna serien så har ett barn som råkar ha fler språk runt omkring sej inte heller några svårigheter med detta. Problemen kan uppstå då barnet inte blir tillräckligt exponerat till ett eller fler utav språken. Vi utgår alltså ifrån att den språkliga basen inte utgör några problem sett från en inlärningsståndpunkt.

Ett barn som lever i ett land med ett språk utsätts dagligen för påverkan från detta språk. Inte bara talat utan även skrivet och ”agerat.” Våra barn som oftast har ett eller fler minoritetsspråk får inte på något sätt en naturlig påverkan av dessa minoritetsspråk.

Frågan blir alltså hur vi som föräldrar kan se till att vårt barn bygger de språkligabaserna på alla språk som det behöver.

Här kommer lite konkreta tips:
(vi utgår från att det är svenskan som är minoritetsspråket)

Hitta fler personer i er omgivning som talar svenska.

Gå med i en Mammagrupp.
På många ställen finns redan Svenska Mammors Mammagrupper. Om inte så hjälper vi dej gärna att starta din egen grupp. Annars kan du söka på tex SWEAs websida om de har lekgrupper, Svenska Kyrkan har ofta lekgrupper ute i världen.

Skaffa en svensk barnvakt.
Även om du inte har råd eller kanske plats till en svenska Au pair i er familj så kanske du kan hitta en barnvakt som ni kan använda lite då & då.

Sök reda på svenska aktiviteter runt där du bor.
Kanske finns det inte varje vecka men du kanske hittar en eller två om året. Där kan du knyta kontakter med andra svenska Mammor eller blivande Mammor som du sedan kan hålla kontakt med under året.

Sätt in en annons i tidningen eller på en e – bulletin.
Skriv att du söker svenskar i din närhet (så startade Svenska Mammor!)



Håll kontakt med dem som talar svenska men som finns långt bort.

Om man håller kontakt med dem ”där hemma” så underlättar det då det blir ”inbyggda” svenskar fast att de finns längre bort.


Ring hem!

Skaffa en bra telefonplan så det inte kostnaden av ett telefon samtal får dej att välja bort Sverigesamtal.

Bra planer som finns i olika delar av världen:

www.lingo.com
VoIP där du använder din vanliga telefon men uppkoplingen går över ditt bredband.

www.skype.com


Internet telefon där man kan prata gratis över internet med folk över hela jorden. Du ringer från dator till dator och måste ha ett head set eller mikrofon och högtalare.

www.msn.com
Internet telefon där man kan prata gratis över internet med folk över hela jorden. Du ringer från dator till dator och måste ha ett head set eller mikrofon och högtalare.

Besök
Se till att dina nära och kära kommer och hälsar på så ofta som möjligt. Kanske svårt att påverka egentligen men med en extra säng i huset eller kanske ett gästrum så har du ju visat att det finns plats för dem.

Skaffa webkamera.
De behöver inte vara dyra nuförtiden. Du kan med en webkamera prata gratis över nätet och ditt barn får se mormor och andra som är långt bort. Många Mor- & Far-föräldrar läser t.o.m. godnatt sagor för sina barnbarn varje kväll med hjälp av webkamera.

Åk till Sverige så ofta du kan.
Så klart är detta lättare sagt än gjort då många av oss bor långt borta och det kostar en hel del. Men om du har tillfälle så åk hem då & då.


Hjälpmedel.


Sveriges Radio i ditt hem

Till vardags kan du sätta på Sveriges Radio. Gå till www.sr.se och klicka på ”webradion” Där väljer du vilken kanal du vill lyssna på.

Du kan lyssna på direktsända program men också leta i arkiven. Det finns en hel del barnprogram i arkivet. Ha dator på under dagen med svenska radio på. Det är roligt för dej och håller dej uppdaterad på den svenska musiken, svenska språket och det blir en naturlig exponering av svenskan för ditt barn.

(På sr.se finns också datorspel och annat roligt för barnen)


Sveriges Television på din dator.

Sveriges Television ( www.svt.se) har daliga sändningar av nyheterna men ett fantastikt utbud av barnprogram och spel. När det är jul kan du & ditt barn daligen följa julkalendern där. Ta en halvtimme på kvällen och sätt dej framför datorn med ditt (dina) barn och se på ett av barnprogrammen.



Köp massor med svenska cds, böcker och filmer! Detta är ju ett utmärkt sätt för dej att hjälpa ditt barn på ett naturligt sätt.

DVD filmer

Med hjälp av DVD filmer kan du byta ut påverkan från landets TV till svenska barnfilmer

Tänk på att även dvd filmer är indelade i regioner och man kan inte spela en svensk dvd på alla världens dvd spelare. Men de flesta DVD spelare kan ”hackas” så att de kan spela filmer från alla zoner..

För att ”hacka” din dvd spelare och göra den regionsfri: Gå till en sökmotor (tex Google) och sök på märke, modell-nummer, hack, region-fri eller multiregional. Då kommer det upp artiklar där det förhoppningsvis står en liten instruktion om hur man gör för just din dvd-spelare .

På www.megastore.se kan du betälla dvd filmer & annat. De är ett av de få företag som skickar utomlands (är du Svenska Mammor medlem så får du dessutom rabatt hos dem)

Svenska Böcker

Det finns ju inget mysigare än att sitta med sina barn och läsa en bra svensk barnbok tex. Pippi Lånngstrump. Genom böckerna får barnen inte bara svenska språket utan mycket av vår kultur och lite av vår egen barndom.


Det är svårt att hitta bokaffärer som skickar böcker utomlands. Undantagen är www.Saxo.com och www.Barnbokhandeln.se.

Tipset är att du tittar & beställer över nätet när det är bokrea i Sverige. Låt någon i Sverige gå och hämta upp och betala dina böcker. Ta dem nästa gång du åker till Sverige eller be nån som kommer på beök från Sverige ta dem med sej.

Genom alla dessa tips kommer ditt barn att höra & uppleva svenskan från många olika håll, på olika dialekter men framför allt bli ”utsatt” för svenskan och kunna bygga den språkliga basen redan från början.

Det finns ett gammalt ordspråk som säger ”It takes a village to raise a child” när jag först blev gravid med min äldste son så trodde jag att bara jag pratade svenska med honom så skulle allt annat komma automatiskt – så var det inte. Ibland skojar jag och säger att det är ett halvtids jobb att få sina barn flerspråkiga. En av de viktigaste saker jag lärt mej under denna tiden är att man kan inte göra det själv. Barnen måste få influenser från andra än oss själva och jag hoppas att du hittat lite sätt här som kan hjälpa dej och ditt (dina) barn på er väg mot deras flerspråkighet.

Michelle Cadeau Juni 2006
Michelle@svenskamammor.com

 

Barnets språkliga början.

För att kunna förstå mer om flerspråkighet och hur den fungerar måste vi titta lite på hur ett barn tillägnar sej språk och vad som innefattas i termen ”språk”. Det tar denna delen av artikelserien "Flerspråkighet - den oersättliga gåvan" upp.




Från början är det inte ens tal om språk så som vi vanligvis ser ett språk: ord och grammatik utan ett barns språk börjar långt innan hans eller hennes första ord.

Följande stadier innefattas i ett barns språkutveckling och är alltså en del av språket:

• •Skratt och leenden
• •Följa med ögonen
• •Gripa
• •Jollra
• •Rulla runt
• •Sitta
• •Peka
• •Stå
• •Manipulera redskap (äta själv)
• •Gå
• •Känna igen/reagera på sitt namn
• •Förstå verbala uppmaningar
• •Första förståeliga aktiva ordet
  
  Allt detta är alltså förknippat med språkutveckling hos ett litet barn. Detta är led i barnets kommunication med dej och med sin omvärld.

Under ett barns första del av livet tilllägnar sej barnet sin språkligabas vilken innehåller tre av ett språks fem grund komponenter. Dessa är: uttal, grammatik och automatiserat språk. Detta sägs vara klart när barnet är ca 6 år.

Enligt logopedmottagningen i Borås är barnets språk runt 6 år ofta helt utvecklat vad det gäller grammatik och  ljudsystem. Vissa små uttalsfel och grammatiska förväxlingar kan finnas. Han eller hon börjar under dessa förskoleår utveckla ett intresse för rim och ramsor och skriven text.


Resten av komponenterna i ett språk, nämligen ordförråd och pragmatik* är något som sedan byggs på igenom hela livet.

Uttal

När det gäller uttal så så delas detta också upp i två delar: Prosodin, vilket är språkmelodin och varje enskilt språkljud.

Språkmelodin

Språkmelodin eller prosodin är språkets ljudmässiga helhet: dess rytm, betoningsmönster, intonation osv. Prosodin är det allra första barnet möter och det sker i moderlivet. Under de senare månaderna av fosterstadiet är barnets hörsel och hjärna så utvecklade att barnet kan uppfatta sin mors röst och minnas den. (Kjellin, 2002)


Tänk dej att ett barn har med sej grunden till ett språk (eller flera) redan från sin tid i Mammans mage! Gunilla Ladberg skriver följande: ” Och den automatisering (av ett språk) kan bara komma genom att lyssna, lyssna, lyssna, genom att få det som sägs upprepat för sig många gånger. Ettåringar som börjar tala har ju redan lyssnat på sina modersmål under hela spädbarnsåret plus en del av fostertiden.”

 

Inte bara lär sej barnet prosodin utan rytmen av språket redan i magen: Tänk dej in i följande senario: Du är gravid och du är på bra humör och lullar runt i ditt hus, pratar i telefonen med din vännina från Sverige. Du är glad, din röst är pigg och din kropp avslappnad och lugn. In kommer ditt äldre barn och hans kompis med sina leriga cyklar – rakt in i vardagsrummet. De har gått igenom sovrummet för att komma hit. Du har precis torkat golvet både i sovrummet och i vardagsrummet. Din röst är nu inte lika glad och pigg, din kropp lite stelare när du frågar din son vad i hela friden han tänker på.

De går ut igen. Du torkar om golvet och suckar lite för dej själv. När du satt dej i soffan med en kopp kaffe (för att vila efter golvtorkningen) så kommer ungen in igen med samma cykel bara ännu lerigare. Nu är du arg (skulle jag vara iallafall) och du ryter till på din son. Kroppen är nu spänd, magen hård och din röst likaså.

Detta upplever ditt barn i magen. Han eller hon lever med dej i din kropps rytm genom hela graviditeten. Därifrån kommer en stor del av ditt barns första kontakt med språket & dess rytm.


Tillbaks till språkmelodin: Ett barn har så tidigt som i sitt andra år tillägnat sej variationer i tonen av det som sägs. Det har lärt sej att tex. samma mening betyder olika saker om man ändrar betoningen på de olika orden i meningen. (t.ex. Vill du SOVA? Vill DU sova? VILL du sova?)


Språkljuden

När det gäller språkljuden så kan arbetar barn på dessa under sina första år.
Vid fyra år bör barnet ha uppnått en språklig nivå som motsvarar den vuxnes när det gäller både uttal och grammatik. Inom vissa gränser är variationer i utvecklingstakten normala. (logoped och med doktor Monica Westerlund, 1994)

De flesta språk har några språkljud som är svårare än andra. I svenskan är det t.ex. r-, t- och sch-ljuden. Vissa konsonantkombinationer kan också vara svårare för ett barn (t.ex. skr eller str)

(Om ditt barn har svårigheter med de svenska språkljuden , eller något av dem så finns här en massa bra tips för att hjälpa dem http://www1.vgregion.se/blom/Startsidor/tipsochlekar.htm )




Grammatik

Christer Platzack, professor i nordiska språk, är grammatikforskare och studerar bl a hur små barn tillägnar sig modersmålets grammatik.
- Det blir allt tydligare att när barn fogar ihop ord till en mening så gör de inga fel, säger han. De blir tidigt säkra på var i satsen som verbet ska placeras, t ex " ha spade" - inte "spade ha".
- Vi tror att det finns en särskild struktur i hjärnan som styr hur barnet lär in elementär grammatik under sina första år och att alla barn föds med detta språkanlag oavsett om deras modersmål är svenska eller afrikaans. Språkanlaget består av ett antal principer för hur ord och fraser får förenas till större enheter.

Om när denna automatiska ”inlärningstiden” är slut tvistar de lärda. Christer Platzack säger
- Även i djurvärlden finns det en s k kritisk period för inlärning. Om djuren inte lär sig ett visst beteende före en viss ålder kommer de aldrig att lära sig det. Meningarna är delade om hur länge denna inlärningsperiod varar hos människan. Vissa forskare hävdar att den är slut redan vid fem-årsåldern och andra att den pågår ända till puberteten.

Automatiserat språk

Rakt av betyder automatiserat språk att man kan prata och förstå ett språk utan att behöva anstränga sej. När man tittar lite närmare på det hela finns det två delar till detta också – automatiseringen visar sejvara två helt olika förmågor. Man delar in dem i automatiserat tal (aktiva förmågan) och automatiserad förståelse (receptiva förmågan). Dessa två förmågor behöver inte nödvändigtvis följas åt. Vanligtvis automatiseras förståelsen först.


Detta med att förstå och kunna prata eller kanske ibland förstå men inte kunna prata ser vi ganska ofta i de utlandssvenska barnen. Man kan tro att om man förstår ett språk så kan man också prata men så behöver fallet alltså inte vara.


Gunilla Ladberg förklarar det så här: ”Den receptiva och den aktiva språkförmågan: förståelse och det egna talet, är alltså olika förmågor, som styrs från olika centra i hjärnan. Förståelsen lagras i den bakre, mottagande delen av hjärnan, talet styrs från ett centrum längre fram i hjärnan.” (Barn med fler språk, sid 39)

Har du någongång bett en ettåring att göra en sak? Tex att gå och slänga bananskalet i soporna. Barnet gör det! Alltså förstår han eller hon det men kan ju absolut inte säga ”Nu går jag och slänger bananskalet i soporna” Kanske kan han eller hon säga ”nan sopa.”



Så; uttal, grammatik och automatiserat språk utgör alltså den språkliga basen hos ett barn. När basen väl finns där kan man bygga på och bygga ut språket. Faktum är att man bygger ut sitt eller sina språk hela livet.

Den språkliga basen är otroligt viktig. Forskning visar t.o.m. att det går bättre att lära sej ett andra språk om man samtidigt får en god grund i sitt första språk. Så den språkliga basen & hur utvecklad den är, är något som följer en hela livet.

Så hur kan vi ge våra barn en bra språklig bas? Speciellt på minoritetsspråket.

 

Detta kommer vi att ta upp i nästa del av denn artikelserien.

* Pragmatik ett begrepp inom språkfilosofin och språkvetenskapen. Pragmatik är läran om språkets användning och meningars egentliga betydelse. Ex: Du vet inte vad klockan är(?) är ett exempel på ett studieobjekt för pragmatiken, är det en fråga om vad klockan är eller helt enkelt ett konstaterande att du inte vet vad klockan är? Området är intressant för översättare då pragmatiken skiljer sig mycket mellan olika kultursfärers språkanvändning.