Agneta Bergendahl bodde sex år i Bryssel, under den perioden fick hon sitt första barn. Sedan fick hon ett erbjudande från UD och bor nu sedan tre år i Moskva, där hon även fått sitt andra barn.
Först bodde ni i Bryssel, hur kom det sig att ni flyttade dit?
Jag sökte ett jobb på Svenska representationen vid EU som min gamla klasskompis Cicci hade hittat. Det var som assistent till kommunikationsråden och jag fick det hösten 1998 och stannade till hösten 2004
Sen kom du in på en utbildning på UD som verkar riktigt spännande, berätta!
Jag sökte jobb i Sverige pga. av familjeangelägenhet och då sökte jag till UD som varit min arbetsgivare i Bryssel också men under Näringsdepartementet. Det har varit anställningsstopp på UD i många år och är det även nu men just då när jag sökte var det en kurs för 12 nya assistenter som startades. Dom hade ont om assistenter som ville ut och resa på lite udda platser runt om i världen. Det var meningen att det skulle ha blivit lite som det är för handläggarna på UD med utbildning varje år men så blev det inte. Vi var enda kursen och det fanns inget innehåll i den utan vi jobbade som vanligt på olika avdelningar på UD och gick två gånger i veckan på olika föreläsningar och studiebesök.
Efter tiden i Sverige bor ni nu i Moskva, berätta hur det kom sig att ni flyttade dit och hur länge ska ni bo där?
Ja nu är vi då utsända till ett av länderna som var i behov av assistenter. Jag jobbar på svenska ambassaden på den politiska avdelningen. Ambassaden i Moskva är Sveriges största ambassad. Jag har ett treårskontrakt här som löper mellan hösten 2005 till hösten 2008. Nu söker jag jobb inför hösten men det är inte klart än vart det bär av.
Hur fungerar UD/ambassadsystemet?
Carl Bildt är utrikesminister och är allas vår chef, han sitter i Stockholm på MK ministerkansliet och under sig har han flera avdelningar bl.a. EC, Östeuropa och Centralasien, som ambassaden i Moskva jobbar emot. Här på ambassaden rapporterar vi hem om politiken, handeln mm i Ryssland. Vi sköter också viseringar till ryska medborgare och tar hand om konsulära fall, det kan vara svenskar som har tappat sitt pass eller behöver hjälp med pengar osv.
Du födde ett barn under Brysseltiden och ett barn nu under Moskvatiden, berätta hur det var att vara gravid och att föda barn på de olika ställena, Linus föddes ju i Sverige, varför tog ni beslutet att inte föda i Moskva?
Att vara gravid är ju sig likt vart man än är i världen med trötthet, illamående, matsug :o) Moskva och Bryssel kändes väldigt likt pga. av att jag gick till European Medical center här i Moskva och de har franska gynekologer där som gjorde samma tester som i Bryssel varje månad, kollade blod, urin och sockervärden osv. Jag valde bort Moskva mest därför att jag inte behärskar språket och för att det kändes främmande med ett ryskt
sjukhus där männen fortfarande inte får vara med på förlossningen och man lindar barnen hårt efteråt. Man kunde naturligtvis valt ett nytt mer västeuropeiskt sjukhus men dom är väldigt dyra. Största skillnaden mellan Bryssel och Sverige är att i Sverige får man allt såsom blöjor, kläder mm. När det gäller smärtlindring får man i Sverige fortfarande lustgas vilket anses förlegat i Bryssel och man ska helst föda utan droger.
Dina reflektioner över tiden som mamma i Bryssel?
Barnavårdscentralen fungerade bra och man fick fler sprutor till sitt barn där än i Sverige. Jag hade turen att många av mina väninnor fick barn samtidigt och man hade då många att umgås med. Det fungerade bra fast det finns mycket att klaga på också. I Bryssels innerstad där vi bodde kom man inte fram med barnvagn på trottoarerna, det var mycket avgaser och vi hade ett dagis som kändes som en förvaringsbox där barnen inte fick gå ut om dagarna. Det var långa dagar för barnen på dagiset då man jobbade mellan 9-18. Det sociala fungerade bra i Bryssel där nästan alla är inflyttade och inte har släktingar att bry sig om utan man är mer med vännerna.
Hur var det efter dessa år utomlands att vara i Sverige igen ett tag?
Vi bodde i Belgien i 6 år och att komma hem till Sverige, Stockholm, var en chock lite pga. att det inte var vår hemstad, (vi är från Göteborg där vi har vänner och släktingar). Där var vi helt utlämnade till oss själva med sämre lön och det var svårt för min man att få jobb och allt var nytt samt att min mans tonåring från tidigare äktenskap flyttade hem till oss efter att hans mamma hade dött, mycket sorgligt. Vi saknade Bryssel enormt och glömde trafiken, hundlortarna mm.
Gick Izabell på svenskt dagis, hur var det i sådana fall jämfört med i Bryssel?
|
Födda i Bryssel och Sverige |
Det svenska dagiset var perfekt och Izabell älskade det, dom var ute mycket och lekte och hade aktiviteter hela dagarna. I början såg dom att hon inte hade samma motorik som de andra barnen när dom var ute för hon var inte van att leka ute hela dagarna men det tog hon snart igen. Izabell var den som trivdes allra bäst i Stockholm, Danderyd, Mörby Centrum och Prästkragens förskola.
Ni flyttade sen till Moskva, vilka var förväntningarna? Hur har det gått?
Det har gått bra mest pga. av att här fanns en svensk skola som vi satte tonåringen Alex i och nu går Izabell där på dagiset och Tomas min man jobbar på svenska skolan tre dagar i veckan. Förväntningarna var att umgås mer som familj, mer i lön och att upptäcka en ny kultur. Ryssland är verkligen annorlunda för att tillhöra Europa och Moskva är en enormt stor stad med 13 miljoner invånare som har sin egen tid, den går otroligt fort här och det kan bero på tempot i staden och de stora avstånden till allt.
Ambassaden i Moskva är mycket omfattande och har olika tjänstemän med familjer såsom tull, polis, Sida, Kultur-dep och även i staden finns många svenskar som kommit hit med sina svenska företag så här var det lätt att få vänner. Vi lever i en liten svensk värld här.
Vilka är fördelarna respektive nackdelarna att vara familj med två småbarn i Bryssel jämfört med Moskva ? Tror du att det skulle vara lättare att bo i Sverige när man har barn?
Att för barnen få växa upp i ett mångkulturellt samhälle är ett privilegium och det är verkligen Bryssel. Avgaserna är hemska i vilken huvudstad man än bor i. Moskva är en sådan stor stad så här kan man inte hitta på så mycket på en helg utan man får nöja sig med en sak och sen har dagen gått. Bryssel är en liten stad i jämförelse med Moskva (2 miljoner mot 13 miljoner), det går inte att jämföra dem. Vi besökte Bryssel vid ett tillfälle och den trafik som vi tyckte var så hemsk när vi bodde där är ingenting i jämförelse med Moskvas trafik. Sverige är anpassat för barn på ett helt annat sätt än både Bryssel och Moskva med sin natur och sina andningshål. Både Bryssel och Moskva kräver att man hela tiden är med sina barn med skjutsning osv. medan i Sverige kan man sända ut dom på gården eller i trädgården utan att vara orolig.
Hur är det när det gäller säkerhet, boende, priser, umgänget med lokalbefolkningen?
Skillnaderna är minst 11 miljoner människor och tiden går mycket fort i Moskva, antagligen beroende på att här är så snabbt tempo och mycket av allt. Vi bor i lägenheter för husen ligger så långt utanför staden. Moskva är världens dyraste stad. Vi umgås nästan inte alls med några ryssar förutom några från våra jobb som kan tala svenska men ingen av dem har bjudit hem oss till sig, vi tror att det beror på att dem lever väldigt trångt i små lägenheter.
Man behöver aldrig känna sig rädd i Moskva för här är alltid folk i alla åldrar ute i rörelse och det blir aldrig så folktomt som i tunnelbanan i Stockholm med gäng som drar omkring. Om man jämför med Bryssel som man blev rånad ofta i så hör man aldrig om sådant här, möjligtvis att man blir det av poliser för de tjänar så dåligt man kallar dem för 100-rubel-tagarna, det de tar i böter för att man gjort ingenting.
Man måste ha sunt förnuft här precis som i alla storstäder, att inte röra sig på ställen som inte är säkra osv.
Hemma pratar du svenska och din man ungerska med barnen. Hur fungerar det? Hur är Izabells svenska när ni kommer till Sverige respektive ungerska när ni kommer till Ungern?
Min man talade ungerska med Izabell de 4 första åren men sen började hon stamma kraftigt och då övergick han till svenska och hennes stamningar gick över. Izabell förstår ungerska men svarar på svenska och skulle behöva vara hos sina släktingar i Ungern ett tag för att komma igång med talet. Svenskan fungerar jättebra hon går på svenska skolan i Moskva och talar svenska hela dagarna. Nu har Izabell fått en lillebror som heter Linus och Tomas talar återigen ungerska med honom och då får jag och Izabell oss en dos också.
Ryska lär ju vara jättesvårt. Vilka språk tar ni er fram på till vardags?
Vi har lärt oss så pass mycket ryska att vi klarar oss ute i affärer och med vardagliga saker. Vi var tvungna eftersom ryssarna inte talar engelska, det är bara ett fåtal som gör det och för att överleva i staden bör man alltså kunna lite ryska. Det är ett svårt språk och väldigt ordrikt, uttalar man orden fel så förstår de inte alls.
En kollega till mig skulle handla i en affär som hade allting bakom disk men han talade inte ryska utan försökte peka, då la kassörskan pannan mot disken och stönade, min kollega lämnade affären utan att ha handlat :o)
Är det något som är alldeles särskilt speciellt/spännande/kul eller jobbigt/tråkigt med att vara svensk familj i Ryssland?
Moskva är rikt på kultur och det är många som går på museum med sina barn för att lära dem tidigt om allt. Barnfamiljer får gå före i köer t.ex. på flygplatser mm och man gillar barn här. På många restauranger har man speciella barnhörnor med lekplats och de får alltid ballonger överallt.
Det tråkigaste är trafiken och att det tar så lång tid att ta sig fram, man kan hamna i bilköer i timmar så det gäller att ha tålamod, dricka och något att äta med sig i bilen. På sommaren rekommenderas också att man har AC i bilen för annars blir man stekt, rutorna kan man inte veva ner pga alla avgaser.
Andra fördelar/nackdelar med livet som mamma i Belgien/Sverige/Ryssland?
Sverige vinner på att man kan vara hemma länge med barnet. Ryssland vinner med att alla är barnkära. I Belgien kan man resa med barnen lätt och se sig omkring i andra länder. Nackdelar med alla länderna är att barnen ofta blir sjuka antagligen på grund av all dålig luft - och i Sverige kanske av för ren luft??!! Nä det är alla dagis som sprider sjukdomarna, jag vet. Ryska mammor har ett väldigt stort stöd med barnpassning av sina svärföräldrar och egna föräldrar, oftast är de ryska daghemmen stängda på sommaren och då spenderar barnen tid med sina mor- och farföräldrar ute i deras dacha (sommarhus). Hade man bott i Sverige hade man kanske haft samma stöd/hjälp av sina egna föräldrar.
I Bryssel hade jag många vänner som skaffade barn i samma veva som jag och då var det väldigt roligt med att hitta på saker såsom fika på lördagar, lekhus en gång per månad osv. det har jag inte i Moskva för, som sagt, allt tar sådan tid här. Det är ett företag att ta sig någonstans för att kunna umgås med familjen får man åka allihop för att kunna ses något under dagen.
Vad känns alldeles särskilt speciellt just för er familj med er multispråkliga och multikulturella sammansättning!!
Just på grund av att vi är från olika länder gör det nog lättare att få det att gå ihop med att flytta runt på det här viset då är vi på neutral mark och kan skapa våra egna familjetraditioner, lite av båda kulturer + lite andra influenser av de platser där man lever.
Var skulle ni helst vilja bo i framtiden? Tror ni att ni kommer att bosätta er i Sverige för gott någon gång?
Vi vill helst fortsätta att vara utomlands ett tag till, men Sverige är vår bas. Vi har ett hus på Tjörn som vi alltid kan åka till men när vi bor i Sverige så är det Stockholm som är hemma för där är jobbet. Vi har även ett hus och lite mark i Ungern vid Balaton där vi kan vara på somrarna, där odlar vi lite vin och Tomas föräldrar ser efter det åt oss precis som min mamma ser efter vårt hus i Sverige. Jag ser mig själv som pensionär på Tjörn med mina barn ute i världen någonstans som jag kan hälsa på, och de kommer också alltid att kunna känna att Tjörn är deras hem i Sverige.
När jag gjorde intervjun med Agneta visste hon att hon skulle få tjänst någon annanstans efter sommaren, nu har hon fått reda på att det blir Mocambique till hösten.
Artikeln är skriven av Svenska Mammor journalisten Agneta Boman
